Kärlek helar dig II

Kärlek i 3 steg – lust, attraktion och befästande.
How on earth are you ever going to explain in terms of chemistry and physics so important a biological phenomenon as first love? A. Einstein.

Kärlek är inte riktigt vad vi vanligen tänker oss. Det är en blandning av passion, önsketänkande och ömsint kärlek. Passionerad kärlek förekommer mera hos unga, men är starkt beroendeframkallande för alla åldrar. Varje steg drivs av olika hormon och andra kemiska ämnen. Amors pilar skulle aldrig vara effektiva om de inte först doppats i en kemikalie som heter fenyletylamin, PEA. En neuromodulator och monoamin. En naturlig amfetamin. Kärlek drogar mycket starkt. Och att reducera kärlek till kemiska formler är förenkling, reduktionism, som aldrig kan vara sann. Det kan vara bra att hålla i minnet.

Det mesta värt att veta om kärlek känner vi ännu inte till. T.ex. förälskelsen. Denna attraktion orsakar formligen en explosion av neurokemikalier mycket lika adrenalin, assisterad av PEA (som sätter fart på informationsflödet mellan cellerna), dopamin (som får oss att glöda och må bra) och noradrenalin (som stimulerar adrenalinproduktionen) får vår värld att snurra våra ögon att glöda och vårt hjärta att dunka. Hela vår existens hänger sedan på åsynen av den person som utlöste dessa reaktioner från början. Vart efter beroendet av kemikalierna stiger ökar också vår attraktion. Vi gör idiotiska misstag.

Kärleken måste vara blind
Nyförälskade idealiserar ofta sin partner, de förstorar deras dygder och bortförklarar deras dåliga sidor. Också själva relationen överskattas. “Det är mycket vanligt att tycka att just deras relation är mera nära och mera speciell än någon annans. Vi behöver kanske detta rosa skimmer. Det får oss att vilja förbli ihop så att vi kan fördjupa vår förälskelse till verklig kärlek.

Hur översätts dina emotioner till fysiska sensationer?
Man förklarar betydelsen av vagusnerven, som går genom hela din kropp,och dess inverkan på uppkomsten av kärlek. Den sköter kroppens kommunikation mellan hjärnan och dina organ, "får ditt hjärta att slå, får magen att göra uppror, och tänder elden." Vagusnerven är en stor del av parasympatiska nervsystemet. Stress gör det svårt att bli kär.

Det är inte vad du säger ... Psykologer har visat att det tar mellan 90 sekunder och 4 minuter för dig att avgöra om du fascineras av någon. Det har litet att göra med vad du säger.

• 55% är genom kroppsspråket
• 38% är tonläget och talhastigheten
• 7% är vad du säger

Hur förklaras då förälskelse via nätet? Och ferromonerna. Och föräldrarna, animus/anima ????? Och utseendet, symmetrin. Självkänslan. ................

och slutligen … hur blir man kär

• Finn en fullständigt främmande mänska.
• Berätta för varann intima detaljer om ert liv i en halv timme.
• Stirra sedan djupt in i varandras ögon i fyra minuter utan att säga något.

Professor Arthur Arun har studerat varför man blir förälskad. Han bad sina studieobjekt utföra proceduren ovan, och fann att många av hans par blev djupt attraherade efter 34 minuter. Två av dem gifte sig senare.



Steg 1: Lust
Är första steget av kärleken och drivs av könshormonerna testosteron och östrogen – hos både män och kvinnor. Testosteron förändrar hjärnan redan hos pojkfoster. Mannens och kvinnans hjärna fungerar därför inte likadant. "Mannens sex drive stimuleras ex. mera av synen och kvinnors av romantiska ord, bilder och teman, enligt Fisher.

Ferromoner. Det mesta drivs av ferromoner. De är flyktiga och osynliga molekyler med hormonverkan som utsöndras av en körtel ex från armhålorna, bröstvårtorna och ljumskarna. Ferromoner är utan doft och det krävs därför ingen slemhinna som tar upp doften. Det andra doftsinnet, det vomeronasala (VNO) organet, gör jobbet! Hos män är ferromonerna en del av färsk svettdoft, androstenol. Hos kvinnor är det copilin som finns mest i vaginasekretet. Effekten kan variera från verklig attraktion till frånstötande reaktion beroende på hur personkemin stämmer. Om doften upplevs som trevlig känner man sig trygg och man kan komma nära den andra. "Dålig" doft ger motsatsen, vi vill komma bort från den personen. Vi förälskar oss inte i någon som inte passar oss. Ofta går doften efter föräldrarnas dofter.

Steg 2: Attraktion
Detta är den förunderliga tid då du är verkligen förälskad och inte kan tänka på annat. Tre stora nervsubstanser är inblandade, adrenalin, dopamin och serotonin.

Fenyletylamin, fenylalanin, tyrosin = mat. Kärlekens vanliga symptom inkl. svettiga handflator, skakiga knän, orolig mage och rastlöshet beror på "kärleksmolekylen", fenyletylamin, PEA. PEA gör dig starkt beroende. PEA dämpar aptiten och gör dig hyperaktiv. En av ämnena som friges av PEA är dopamin och den är också en naturlig endorfin. PEAs utsöndring i hjärnan kan utlösas av enkla saker som att möta ögonen eller ta i varandras händer. En överdos ger starka emotioner, rusande puls, svårt att andas... Intressant är att choklad innehåller mycket av detta ämne. En perfekt present på vändagen eller till den högt älskade. Annan mat med mycket PEA är jordgubbar och sött. PEA hittas också hos sportberoende personer och vid extremsporter som bungyhopp. "Intrusivt tänkande" är då hjärnan fixerats vid föremålet för din förälskelse. Då hjärtat styr över huvudet så styr en del av hjärnan över en annan. Cortex som styr det logiska tänkandet får färre signaler än det limbiska systemet som styrs av känslorna. Med alltför många lyckliga kemikalier som PEA och dopamin flödar över hjärnan går de rakt till limbiska systemet. Känslorna blir svåra att kontrollera. En överdos amfetamin och för stor produktion av PEA leder till paranoia. Man tror att halter över 5 mg PEA kan ge migrän. Och en sänkning av halterna i hjärnan kan ge depression. Då fenylalanin (percursor)eller tyrosin metaboliseras till PEA har den en antidepressiv verkan.
Kärlek hänger starkt ihop med vår förmåga att äta. Kärlek är andlig mat.

(Nor)Adrenalin. Ett annat ämne som ger eufori, noradrenalin, stimulerar produktionen av adrenalin. Det första stadiet då du faller för någon ger stressrespons; adrenalin och kortisolhalterna stiger. Med den charmerande effekten att hjärtat bultar och skenar, munnen blir torr, du börjar svettas, blodtrycket rasar i höjden.

Dopamin. Helen Fisher scannade hjärnan hos förälskade par. Hon såg att deras dopaminhalter var höga. Dopamin ses som en naturlig endorfin och ger därför avslappning och smärtdödande effekter. Dopamin stimulerar till ‘längtan och belöning’ genom att ge en intensiv drive och tillfredsställelse. Det har samma effekt som att ta kokain. Det aktiverar belöningscentret i hjärnan och ger ökat blodflöde (EEG). “Par visar ofta tecken på dopamintopp: ökad energi, mindre behov av sömn eller mat, fokuserad uppmärksamhet och en stark förtjusning för de enklaste detaljer hos denna nya bekantskap” Det får en att känna sig "erotikt hög". Det ändrar på både fysiologiska och psykiska funktioner. Aptit, törst och sexualitet är bara några. Tillfredsställelse och belöning är starka drivkrafter. Det får oss att ringa 19 gånger per dag och tala i timmar. Vi blir beroende som av knark.

För en man är utmaningen viktig. Han kan visa sin styrka, sitt mod, sina färdigheter. Utmaningen ger högre dopaminhalter, som faller sedan han nått sitt mål och etablerat sitt förhållande. Men så fort han känner sig behövd och uppskattad. Därför - uppmuntra era män, stryk dem medhårs. Det gör gott för deras ego. Låt honom lösa några problem du har. Låt honom fixa och dona. Att öppna locket på syltburkar t.ex.
Dopamin kan också omvandlas till noradrenalin (sympatiska nervsystemet) och adrenalin (stress). För låga dopaminhalter ger apati (kokainabstinens).

Serotonin. En av kärlekens viktigaste ämnen som förklarar varför du inte kan tänka på något annat än din nya förälskelse. Halterna blir låga. Ditt tänkesätt ändras. Mänskan kanske lyckas isolera det verksamma ämnet, göra piller som kan ge dessa reaktioner, eller med andra ord - du tar medicinen och sedan blir du kär i första bästa person du möter. Vilket kaos.
Serotonin triggar igång oxytocinet som i sin tur ger mera endorfiner. Hos personer med värk utsöndras serotonin i urinen då värken släpper.

Varning för SSRI-mediciner
Prozak, Zoloft, Wellbutrin, Tofranil, Norpramin, Paxil och andra liknande mediciner kan vara mycket farliga. De kan få en person att projisera sin ilska och ångest utåt, så han utstrålar aggression. SSRI-mediciner har länkats till våldsdåd, speciellt då medicinen just satts in. Skolmassakrer har ex. ofta samband med SSRI. Personer som är deprimerade och funderar på självmord riktar också denna aggression utåt. Symptom har varit grand mal epilepsi, blackout, ansiktsryckningar, zombie-lik trance, glömska, drömlika aktiva vakentillstånd... Obotliga? hjärnförändringar har setts hos barn. Serotonin är ett av våra mest centrala modulerande ämnen och har många olika cykliska processer i kroppen. Tro inte att man kan bota en sjukdom genom att ta bort symptomen.

Steg 3: Kärleken
Folks identitet påverkas starkt av vem de älskar och vem de tror älskar dem. Då man har en mogen, medkännande relation känner man att man måste beskydda den man älskar. Man gör allt för den kära. Man får en stark känsla av tacksamhet och identitet. Att göra självuppoffringar ger en belöningskänsla. Vid mogen kärlek finns närhet, passion och medkänsla, ömhet alla närvarande. Man börjar känna samhörighet, man drar åt samma håll, man är ett. Vilket förstås är en illusion.

Är bandet som håller ihop paren tillräckligt för att skaffa och låta barn växa upp. Man tror att två hormon är speciellt viktiga; oxytocin och vasopressin. Dessa ger den intima relationen. Och dessa kemikalier bildas från endorfiner. De gör en relation jämnare, intimare, mera beroende, varm och delande. De ger inte en "hög" känsla utan lugn och stabilitet.…och därför förblir man gift. Och ju längre man är gift ju längre håller man ihop, för dessa kemikalier är beroendeframkallande. Det är därför endorfinerna som utlöser sorg vid dödsfall eller separation; dessa rop efter tvåsamhet.

Oxytocin - Omsorgshormonet. Dopamin stimulerar produktionen av oxytocin, som är ett kraftfullt hormon som utsöndras från hypofysen av både män och kvinnor under orgasm och vid beröring. Oxytocin är också en endorfin. Det fördjupar antagligen känslan av samhörighet och gör att paren känner sig mycket närmare varandra efter att de haft sex. Ju mera sex desto starkare band. Åtminstone i teorin. Hormonet ger ett behov av beröring och vi blir mera känsliga för beröring. Vi blir "kramiga". Det är ett hormonellt lim som binder oss efter att PEA slutat verka. Detta band är starkare hos kvinnor, genom länken till östrogen. Att äta p-piller kan inverka på den här funktionen,samt på bedömningen av utseendet hos det motsatta könet.
Oxytocin stärker också bandet mellan mor och barn och avges vid förlossningen. Det gör också så att mjölken börjar rinna automatiskt vid synen av eller ljudet av barnet. En sorts betingning. En reflex. Blockeras frisättningen av oxytocin överger råttor och får sin avkomma. Och får de extra oxytocin beskyddar de också andras ungar som om de vore egna, också fast de aldrig haft sex.
Vi skall inte heller glömma prolaktinet, som utsöndras då brösten berörs. Samt av sött. Och under orgasm. Prolaktinet ökar hjärncellernas tillväxt. Så ju mera sex, desto mera romantik och desto högre intelligens!!!!

Vasopressin är ett annat antidiuretiskt hormon som frigörs efter sex, speciellt hos män. Kontrollerar törsten, ger aggression.
Prärievargar har mycket mera sex än vad som behövs för reproduktionen. Och liksom mänskan bildar de rätt stabila par. Blockeras produktionen av vasopressin löses bandet upp omedelbart och vargarna beskyddar inte längre sin partner från nya "erövrare". I denna värld av kemiska signaler är inte mänskan vetenskapligt sett monogam. Vi faller inte under de 3% av arter som är monogama. De som håller sig till en partner har ofta höga nivåer med vasopressin. Experiment gjorda med hannar visade detta klart. Hölls hannarna isolerade före och efter parningen visade det sig att före var hannen neutral mot honor. Men 24 tim efter parningen var han fast för livet. Och svartsjukan sätter in. Skilsmässorna har en topp fjärde året efter giftermålet.

Endorfiner. Kroppen vänjer sig med dessa kemikalier och vi bygger upp en tolerans mot ämnen som du blir "hög" av, som PEA. Efter PEA excitation flödas hjärnan av endorfiner. Till skillnad från PEA lugnar de sinnet, dämpar smärta och minskar på ångest. Vi kan då äntligen äta och sova i ro. Du kan få harmoni. Tillgivenheten ökar och det blir svårt att bryta ett förhållande. Det man kallar separationsångest kan egentligen vara abstinensbesvär. En passionerad romans kan kallna till "befästande" eller "äkta kärlek" och då produceras endorfiner eller kroppseget morfin, starkare än knark.

Man tror att detta "klickande" också kan ske med en person som vi kan känna igen en föräldra-barn relation med. En person som vi undermedvetet tror kan ge oss tillbaka något av det vi känner vi förlorat under vår uppväxt. För någon är det trygghet, för andra värme, äventyrslusta eller dyl. Kanske det är därför väluppfostrade flickor faller för odågor. Detta undermedvetna val sätter sprätt på våra molekyler. Denna period då hjärnan flödas av kärleksmolekyler håller i sig olika länge från person till person, ofta mellan 1/2 år till 3 år, eller 6 år. Hos de flesta normaliseras de sedan. För ombytliga mänskor missas det "höga" tillståndet, så de behöver ett annat temporärt "högt" förhållande, ett annat kemiskt fix. Om dessa kärlekstörstande mänskor förblir gifta behöver de nya förhållanden för att hålla sin motivation hög, med flera och högre risker.

Kärlek som medicin
100-500 mg fenylalanin per dag i två veckor har påvisats helt bota depression. Nu håller man på att ta reda på hur PEA kan hjälpa i andra kemiska reaktioner som att bota sjukdomar som Parkinssons, MS mm. Kärleken är verkligen helande. Oxytocin kan också ha föryngringseffekt. Man har påvisat en 10 år yngre look om man har sex 3 gånger per vecka i stadiga relationer. Man har också sett 1990 att förälskelse biokemiskt liknar obsessiv-compulsiv störning (OCD), där man uppvisar tvångsmässighet. Att konstant tvätta händerna, kontinuerligt checka något, maniskt städande, kollande om dörren är låst osv. är symptomen. Detta med kärlekens koppling till hälsan skall vi se närmare på senare. Ett av nyckelorden är endorfiner, samt balansen dopamin/serotonin.

Maktlöshet - lidande - uppskattning - kärlek
Känslor inverkar också på kroppens energier. Positiva känslor är närmande, drivande, utmanande och ger energi; negativa känslor är tillbakadragande, hämmande och kräver energi. Emotioner som sorg, avund, raseri uppmanar dig att ställa upp för den andra (= att ge). Glädje, kärlek handhar vi genom att ge den andra tillåtelse att "flöda över" våra somatiska och affektiva erfarenheter. Ilska, rädsla, nyfikenhet och lek, upprymdhet eller separationsångest mobiliserar (kräver) energi via stressresponsen. Om man trots upprepade försök inte erhåller den respons eller belöning man förväntar sig av sitt arbete är det slöseri med energi att fortsätta. Kroppen tar då till en tillbakadragande teknik; ledsenhet (den svagaste av de negativa känslorna). Under denna tillbakadragna tid är det meningen att omforma målen till nya, uppnåeliga mål. Ledsenhet kan på detta sätt ses som en resursbevarande respons. Det kan vara en av "feelings" (i motsats till emotion) viktiga uppgifter att fungera som ett feedback-system för jag-medvetande, så att man kan vara alert angående ens ställning i världen.

Om upplevelsen av eget inflytande är litet blir patienten passiv, situationen låses fast. Resultatet blir maktlöshet, mindervärde, osäkerhet och missmod. Jakten på en lösning utanför en själv intensifieras i takt med att tilltron till egen förmåga minskar. Mycket tyder på att lidandet kan vara ett resultat av ett sjukt samhälle, som hindrar medborgarna att fungera utifrån sina speciella resurser och möjligheter. Maktlöshet ger smärtor. Uppmärksamheten skall inte riktas ensidigt mot individen. "Fängelset" i form av sjukdom kan ibland fungera bättre än "frihet" utan sjukdom. Att bli frisk kan vara som att komma "ur askan i elden".

Emotioner guidar uppmärksamheten och fokus mot saker som är relevanta för mål och angelägenheter som innefattas i den emotionella situationen. Det som är viktigast uppmärksammas först. Men ges exklusiv prioritet åt dessa mål förlorar vi perspektivet eller det långsiktiga målet.

Positiva känslor neutraliserar
Emotion organiserar upplevd erfarenhet till en sammanhängande helhet. Känslorna behöver inte vara medvetna. De kan också skickas tillbaka för omtolkning av känslans värde. Olika känslor får olika värde och därmed olika reaktivitet och reglering. Detta kallas affektiv stil, och dess olika parametrar kan mätas objektivt. Det finns individuella skillnader i relationerna mellan PFC- och amygdala funktion och specifika komponenter av affektiv stil. Speciellt positiv affekt och välmåga påverkas och dessa associeras med höga aktivitet i vänstra prefrontalcortex (PFC). Det leder till en effektiv modulering av amygdala-aktivering och ger en snabb återhämtning i respons till negativa och stressande händelser. I perifer biologi fås lägre basal kortisolhalt och högre nivåer med antikroppar.

ANS-responsen (sympatikus och parasympatikus) studerades mest angående de negativa känslorna ilska, avsky, rädsla, ledsenhet, detta för att det fanns skäl att anta att positiva känslor inte skulle ge några skillnader i responsen. Deras beteende kräver inte ett stort autonomt stöd. Positiva känslor associeras mera med fysiologisk tystnad, och deras funktion är att "göra ogjord" den automatiska aktivering som negativa känslor åstadkommit (energisparande). Positiva känslor är en bra och snabb neutraliserare som vaktar homeostasen. Se äv. vänster – höger problematiken.

Levenson bekräftar att ilska ger högre fingertemperatur än rädsla. Dessutom har han fått fram en reaktionsgradient i hjärtslagsfrekvens, så att ilska ger flest hjärtslag, sedan rädsla, ledsenhet och avsky i nämnd ordning. Rädsla ger störst perifer kärlutvidgning, och högre fart på blodet.

Att kunna sätta ord på sina tankar och känslor är viktigt. Metaforer (ex. i drömmar) kan också användas.
Den som inte får någon hjälp från omgivningen måste hjälpa sig själv. Ett skydd (skal) mot hopplöshet och osäkerhet kan vara hårda, värkande muskler. Muskelsmärtor kan tolkas som ett rop på hjälp och är lättare att uthärda än själsliga smärtor. Amygdala är viktigast för rädslan.

Kärlek gör dig ledsen?
Kärlek kan göra dig ledsen och deprimerad ibland. Ett av symptomen som OCD har är sänkt serotoninnivå. Och det har ju satts i förbindelse med depression och ångest. Man har funnit 40% lägre halter hos nyförälskade än hos motsvarande "normala".

Förhållanden kräver arbete. Och man orkar inte efter en tid. Molekyler är inte hela historien. Kultur, andra omständigheter, personligheter och en hel massa annat avgör vem som förvrider huvudet på oss och vem som lämnar dig kall. Att ta "förälskelsepiller" är inte lyckat - utan att göra det bästa av de naturliga "höjdare" som livet ger.

Litteratur:
Daniel G. Amen, M.D. 2007: Sex on the Brain. 12 Lessons to Enhance Your Love Life. RandomHouse.
Bunkholt - Sandsberg S.1997: Kroniska muskelsmärtor – psykosociala orsaker och konsekvenser. – i Gunvaldsen Abusdal U. & Natvig B. (red.) : Fibromyalgi. En bok om muskelsmärtor. Liber AB.
Davidson R. J. 2004: Well-being and affective style: neural substrates and biobehavioral correlates. Philos. Trans. R. Soc. London B., Biol. Sci. 29: 359 (1449) 1395 - 411.
Davidson R.J. 2003 a: Affective neuroscience and psychophysiology: toward a synthesis. Psychophysiology 40:(5): 655 - 665.
Helen Fisher, 1994: Anatomy of Love: A Natural History of Mating, Marriage, and Why We Stray. RandomHouse.
Levenson R.W. 1994: The search for autonomic specifity. – i Ekman & Davidsson (red.) 1994: The Nature of Emotion; Fundamental Questions. Oxford Univ. Press. NewYork. 252 – 257.
Shweder R.A. 1994: You are not sick. You are in love. Emotion as an interpretive system. – i P. Ekman & R.J. Davidsson (red). 1994: The Nature of Emotion; Fundamental Questions. Oxford Univ. Press. NewYork. 32 – 44.
Rowe D. 1991: Depressionshandboken. Forum. Borås.
http://www.canadianliving.com/relationships/love/10_ways_to_make_your_love_unforgettable.php
http://www.abc.net.au/rn/talks/8.30/helthrpt/stories/s49793.htm
http://www.youramazingbrain.org/lovesex/sciencelove.htm
http://www.tidesoflife.com/chemistrylessonforlovers.htm
http://xray.bmc.uu.se/Courses/Bke1/1998/Projects/Lovechem/projekt.html
http://www.mikelee.org/the-science-of-love-chemicals-and-romance.html
http://www.mikelee.org/the-science-of-love-controlling-love.html