torsdag 1 januari 2009

Frågor om informationsbehandling.

Informationsbehandling är en av kroppens viktigaste uppgifter. Informationen består av både en yttre del, omvärlden, samt en inre del, kroppens reaktioner. Dessutom finns det ett kvalitetsproblem inbyggt, det sk. qualia-problemet (hur något är), eller mind-problemet. Den inre delen består av både kropp och ”själ”. Body and mind. Består den yttre delen också av två delar? Information om miljön, samt information om (det kollektiva?) medvetandet. Kan känslor finnas också utanför kroppen? Vad är medvetande? Kan det finnas utanför kroppen? Vad är den religiösa anden? Vad är aura, eller karisma? Hur kommuniceras dessa ev. yttre känslor? Hur synkroniseras de, ex. i ett fiskstim? Var går gränsen för individen?

Ett annat problem som numera diskuteras allt mera är observerarens inverkan på det han observerar eller mäter. Detta är kvantvärlden, där förhållanden samtidigt kan befinna sig i olika tillstånd. Det är först i mätögonblicket som tillståndet realiseras i vår materiella värld. Omvänt betyder ju det också att den ”andliga” världen Kan påverka vår materiella värld? Tanken påverkar materien. Kvantbiologi och kvantkemi, vad är det?
Och vad skiljer egentligen en nervcell från en vanlig cell? Formen är en sak, men finns det också annat? Varför har nervcellerna flera olika sätt att kommunicera? Till vad behövs en synapsklyfta i nervsystemet? Hur hänger nervsystemet ihop med det endokrina systemet och cell – cell - kommunikationen? Hur fungerar meridiansystemet? Chakrasystemet? Fraktaliteten och topologin?

För att kunna besvara frågorna skall vi först titta på cellmembranens funktion.



Cellmembranen
är en högst levande och dynamisk del av cellen. Den måste kunna nästan fördubbla sin massa (lipider) för att kunna bilda två nya, likadana celler. Den kan brista utan att det gör nämnvärd skada. Den innehåller mycket kolesterol. Den är inte enhetlig, utan bildar ”kuddar” med omväxlande tjockare och mera lättflytande konsistens, sk. fasövergångar mellan fasta, stelnade lipider och flytande ”vätska”. Dessa fasövergångar är otroligt viktiga för membranens funktion. Och den innehåller proteiner och peptider, både som ”signalflaggor” och som ”hål” i cellmembranen. Samt möjligen som ”bromsklossar” för impulsen? Proteinerna och peptiderna är viktiga för informationsöverföringen i systemet/systemen. Funktionen belyses av ex. bedövningsmedlens inverkan på membranen.



En annan konstighet med cellmembranen är att den inte är den barriär mot omvärlden som man länge trott. Den förnyas ständigt, en del vandrar in i cellen, en del vandrar ut som informationsmolekyler. En del går in i olika fettsyrekaskader, bl.a. arakidonsyrakaskaden och styr därigenom immunsystemet, eikosanoiderna, information och avgiftning mm. En del deltar i sfingolipidernas och chaperonernas reglerande verkan. En del förbränns av Krebs cykel och ger energi genom fosforylering. En del bildar fria radikaler. Cellmembranen är central för dessa alla, och är mera ett fettlager i form av en elektriskt "neutral" hinna (hydrofoba delen). Den skiljer ett vattenlager från ett annat? Eller vattnet är också i en gel-fas inne i cellen, ungefär som i ett ägg, dvs. membranen är det ställe där faserna skiftar? Lipider ingår i många av kroppens signalsystem, men där ingår också proteiner, kanske främst i form av enzym. Kolhydrater används kanske minst till signaler, men mest till energiomvandlingar (fosforylering). En av de mest centrala delarna för funktionen är fosforyleringen.


I evolutionsforskningen finns det också en teori om att först kom cellmembranen, sedan cellen. Virusets membran/skal bildas ibland helt automatiskt. I vätska kommer lipiderna att arrangeras i strängar, också helt automatiskt. Tom. nervimpulsen går genom membranen helt automatiskt, dvs. utan energikrav, enligt den nya soliton-modellen. Vad är det då som gör membranen så levande? Och vad bestämmer vart lipiderna förs eller i vilken reaktion de deltar?



Nanotuber

är också helt kemiska strukturer. Kol är känd för att kunna bilda fullerener, små klot som också kan fungera magnetiskt, samt rörkonstruktioner, nanotuber. Rören kan också böjas i en torus, och blir då ännu mera magnetiska. Det stora paramagnetiska momentet beror på samspelet mellan den böjda geometrin och den ballistiska rörelsen av π elektronerna i den metalliska nanotuben. Det är en mekanism som skapar kurvor. Dessa är mycket starka, styva och samtidigt elastiska och bygger på van der Waalskrafter och kovalenta sp² band mellan kolatomerna. De kan omfatta flera miljoner atomer.

En nanoknopp. Obs likheten med synapsen. Nanotuber och fullerener kombineras. Nanotuber kan vara utmärkta ledare (transistorer) och logiska portar (för komputationer). Diameter från 1 – 50 nm. Nanotuber kan kanske också anta en spiralform, sk. kirala rör.


C60-fullerener orsakar oxidativ stress i hjärnan vid en koncentration av 0,5. ppm (Oberdörster, 2004)

Också Ca kan bilda fullerener (metallofullerener). Påverkar osteoblasterna. Nanopartiklar kan utgöra en stor hälsofara och också ”laddas” med olika molekyler, så att de fungerar som bärarmolekyler.

hexagonala membran i synapsblåsorna

Eccles 1994: How the self controls its brain. The binding problem. Synapsen, axonen. Eccles tillämpade kvantbiologiska förklaringar. Han funderade på vad self bestod av och grundade sig på en dualistisk världsbild.

Nobel Prize in Physiology or Medicine 1963 John Carew Eccles FAA shared with Alan Lloyd Hodgkin and Andrew Fielding Huxley 'for their discoveries concerning the ionic mechanisms involved in excitation and inhibition in the peripheral and central portions of the nerve cell membrane'.


Standardmodellen för nervimpuls-överföringen kallas H-H-modellen (Hodgkin & Huxley).



Lipider

En sak som är speciell med lipider är deras låga elektriska ledningsförmåga. Vad använder cellen denna egenskap till? Och varför består den mest elektriskt ledande vävnaden av alla, nervcellerna, av lipider i så fall? Som dessutom ofta har en ytterligare fetthinna i form av myelin runt sig som isolering? Verkar inte riktigt genomtänkt? Har vi missat något väsentligt här?

I vilken del av nervcellen fortskrider impulsen och hur kodas den? Hur kan nervcellen hålla reda på alla de olika informationerna som de otaliga synapserna (ex. med flera synapser på samma utskott) överför i både tid och rum? Hur fungerar minnet? Vi minns ju både det förflutna och nuet, samt ofta också framtiden (planering) på en och samma gång. Minnet kan då inte ligga kemiskt eller strukturellt i synapserna? Synapsernas antal förändras visserligen, men oftast minskar de. Bara under perioder med stark inlärning ökar de. Under terapier kan vi plötsligt minnas sådant som vi inte aktivt tänkt på en enda gång på flera tiotals år. Synapsen borde då vara ”död” sedan länge. Kan vi tänka på flera olika sätt? Var finns våra representationer? Och hur fungerar tidsfaktorn? Spiralvridna nerver ger ett magnetfält? Vilken är magnetismens roll?



Enligt den nya solitonmodellen skall impulsen fortskrida med hög-temp. (kväve-baserad?) supraledning (okänd mekanism), dvs. utan magnetisk påverkan (magnetiska fält repelleras). Strömtätheten ger upphov till ett magnetiskt fält, vars styrka inte får överstiga den kritiska fältstyrkans värde. Därför kallas supraledare ofta perfekta diamagneter, och supraledningsförmågan försvinner om det yttre magnetiska fältet blir för stort. Kan fria radikaler (paramagnetiska/ diamagnetiska?) ha en funktion här? Varför har neuronen/axonen så många mitokondrier? Fosforyleringens betydelse här?



Källor:

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16620797?ordinalpos=1&itool=EntrezSystem2.PEntrez.Pubmed.Pubmed_ResultsPanel.Pubmed_DiscoveryPanel.Pubmed_Discovery_RA&linkpos=5&log$=relatedreviews&logdbfrom=pubmed
style="font-family:arial;">http://www.princeton.edu/~msammalk/publications/cpc146_02.pdf

http://prola.aps.org/abstract/PRL/v88/i21/e217206
http://en.wikipedia.org/wiki/Carbon_nanotube
www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620-5908-8.pdf
http://books.google.fi/books?id=3rwmnnDrpnwC&pg=PA494&lpg=PA494&dq=Calcium+fullerener&source=bl&ots=jTmf8ByUVG&sig=0LHZxeFPZ-fm1N9bH6N6JsQOUxk&hl=sv&sa=X&oi=book_result&resnum=2&ct=result#PPA490,M1
http://es.epa.gov/ncer/publications/workshop/8-18-04/pdf/epa_grantee_meeting_talk_08-19-04-yongsheng.pdf
http://en.wikipedia.org/wiki/How_the_Self_Controls_Its_Brain
http://www.enformy.com/$dual.html
http://en.wikipedia.org/wiki/Hodgkin-Huxley_model
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17047952?ordinalpos=1&itool=EntrezSystem2.PEntrez.Pubmed.Pubmed_ResultsPanel.Pubmed_DiscoveryPanel.Pubmed_Discovery_RA&linkpos=1&log$=relatedarticles&logdbfrom=pubmed
http://www.scienceblog.com/cms/physicists-challenge-notion-of-electric-nerve-impulses-say-sound-more-likely-12738.html
http://beam.acclab.helsinki.fi/~knordlun/ftf/ftf16.pdf


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar